Fredagen den 4 mars och jag är i säng innan tolv, thihi tjugo minuter till godo, tjugo minuter som skulle kunna förstöra allt!
Självklart är det ledsamt att gå på begravning, men för mig var det så att när vi gick fram till kistan för ett sista farväl så sa jag lågt, så lågt att ingen hörde, "vi kanske ses snart" Då brast det för mig och jag hade svårt att sluta gråta, för jag vet ju med mig att det som jag har inne i mig, det är bara en tickande bomb som tillslut kommer smälla, när den gör det, det vet jag inte men jag sitter inte och planerar min artonårsfest, tänker inte ens tanken på att börja läsa igen, jobb är inte heller nåt som står på min lista, för mig gäller bara Nuet, idag, imorgon, nästa vecka, försöker få in en weekend-londonresa snart med Jennie så snart som möjligt men svårt med bokning, och vi är under arton?
När vi kom hem från begravningen var vi trötta hungriga allihopa, mamma och pappa skulle äta pizza men det kände jag inte för så jag och pappa drog till Maxi först för attt hämta ut och beställa tabletter, sen handla fredagsgott och Felix Fiskgratäng till mig, Original ska de va. Ringde och bad mamma sätta på ugnen medan pappa fick hämtat ut sitt paket med kugghjul ifrån kina eller nåt sånt.
Åkte hem och satte in Fiskgratängen i ugnen vilken i övrigt tar 50 minuter -.-' så under tiden som jag satt och väntade på att den skulle bli klar hann föräldrarna beställa, hämta och nästan helt äta upp deras pizzor,
Trötta var vi allihopa från den tidiga dagen och så blir man lite mer psykiskt trött efter en sån grej som begravning, så mamma la sig vid sex/halv sju, jag däcka på soffan, och vad pappa gjorde under tiden det vet jag inte , men han var snäll nog och väckte mig så vi kunde se på 'på spåret' han och jag,
det e så mysigt att sitta och gissa och det kan bli ganska roligt när jag och pappa svarar exakt samma samtidigt! och att båda samtidigt skrek astrid lindgren när vi båda menade Silvia,
alltså det är nåt knäppt med min och pappas hjärnor.
eller så är det som man säger "Great minds think alike"
Och för er som inte kan engelska betyder det "Stora hjärnor tänker lika"
jag är bäst för jag kan göra dessa symboler, om ni inte ser så är det mac äplet
Jag hatar när hela dan försvinner fast samtidigt så känner jag mig så rastlös när jag bara sitter hemma.
men som sagt var, sova var det,
God natt ni allihopa som läser min blogg, och kram till er för det tror jag att ni alla behöver, en stor kram, Värmande, tröstande, kärleksgivande
Lev i NUET söta goa Rebecca. Ingen kan sia om sin framtid. Inte ens jag.
Ta vara på allt,,res, gör exakt allt det du vill göra, låt inget hindra dig, ta ut precis allt, sug varenda droppe ur livet. Helt rätt tänkt Rebecca.
Jag sänder dig nu precis en sådan kram tillbaka som du själv skickade; varm, tröstande och kärleksgivande.
Tack för kramen. Sov gott.
Jag säger inte "jag förstår hur du känner" för det kan jag ju knappast göra. Jag säger istället att jag försöker sätta mig in i hur det skulle vara att stå där framför kistan med vetskapen om att ens egna dagar håller på att ta slut. Hur jag än försöker så kan jag inte föreställa mig det. Önskar att du slapp stå där mitt i den vetskapen och de känslor och tankar som det väcker hos dig. Glad att se att du förmår VARA i livet och att du FYLLER det med det allt som gör dig gott. Du gör helt rätt. Varför ta ut allt i förskott? Tack för din värmande, tröstande och kärleksgivande kram. Att ge är en gåva och den som ger den får. Många, många kramar fyllda av värme, tröst och kärlek kommer nu tillbaka till dig som en bumerang.
Älskade Rebecca det var så starkt av dej att gå på begravningen. Jag tror inte det är många som hade orkat det i din situation.Du är stark och jag är så imponerad av dej
Hm min kommentar flög iväg av sej själv precis? Det jag ville säga att du är en tjej som jag beundrar så mycket och jag Älskar dej för den du är! Tusen kramar tillbaka till dej!
Man blir så himla rörd när man läser det du skriver , du är ju en sån underbar person och din styrka är förbluffande. Massor med kramar.
Nu har jag då lust att kalla dig för "älskade gullunge". Du är så klok! Att leva i nuet är det enda vi alla borde göra. Ta till vara på varje dag i våra liv. Se de små glädjeämnena och njuta... samtidigt gör dig mig så ont att du är sjuk... att du vet det ingen 17åring ska behöva veta.
Pst. Rosorna var underbara även om jag fattar att bilden inte gör dem rättvisa. Du har god smak på blommor!
Du vet var jag finns!
Love
/prÄllandinosaurietanten
