Questionsanswers

Anonym frågar:
ja måste bara fråga.. men hur ser din käke ut? tror du att du skulle vilja dela med dig av en bild på det? blev bara lite nyfiken sorry (a)

Rebecca svarar:
Tänk dig att du tar bort en bit av huden från och med typ mitten på hakan och till nästan örat i en oval tyup. Sen sätter du fast en bit hud från ena benet som är lite förstor, så har du min haka, då är det kanske inte så konstigt med att jag använder sjal, för jag skäms så mycket att jag visat de för nästan bara päronen, annika och och läkarna, plus nåhon släkting. det är många som vill se men jag hoppas att ni kan vänta tills jag känner mig redo själv.

Förlåt om jag lät sur det var det inte menat men jag kom inte på annat sätt att förklara.. Kram!

Stefan L frågar:
Vad är din favoritmaträtt?

Rebecca Svarar:
Ända sedan jag var i Grekland första gången har jag Älskat Souvlaki med tzatsiki (souvlaki är grillspett och servereras oftast med pommes eller liknande), Annars älskar jag mediumgrillat rött kött med potatisgratäng på vintern men undersommaren vill jag hellre ha färskpotatis till, det viktigaste är köttet (a)

JOhanna frågar:
Hej! Jag undrar lite angående din cancer, hur upptäcktes den och när? Jag vet inte om du svarat på detta innan, men vet du hur lång tid du har kvar och om du med mediciner eller så, kan "köpa" dig mer tid? Styrkekramar

Rebecca svarar:
Första tumören satt i käken, Den upptäcktes genom att jag fick världens tandvärk flera gånger och då dom insåg att fyra av tänderna var helt döda så tog dom under våren 2007 en röntgen där dom insåg att benet i underkäken var död och att det var någon sorts tumör, på sommaren fick jag åka ner till Halmstad för att kolla vad det var för sorts tumör, en vecka senare åkte vi till grekland, svar på provet dom tog från tumören fick vi inte förrän på slutet av sommaren/början på hösten 2007 då fick vi åka in till dagvården för barncancercentrum på östra för första gången och läkaren där förklarade att det var cancer.

Hur lång tid jag har "kvar" är det ingen som vet, just nu njuter vi bara av att den hade minskat efter senaste strålningen, någon "broms medicin" tror jag det inte finns då jag fått alla behandlingar som dom vet funkar på min "sorts" cancer och cellerna vänjer sig vid dom behandlingarna precis som dom gör med antibiotika m.m.

Annika frågar:
Om du skulle jobba, vad hade du velat jobba med då? Vad är ditt drömyrke?

Rebecca Svarar:
Som många kanske redan vet så har mitt drömyrke alltid vart sångerska eller musikalartist, tyvärr så har min sjukdom förstört mina drömmar då jag tack vare käkoperationerna inte kan bli musikalartist om jag inte spelar typ monster eller nån bakgrundsartist men jag vill ju ha huvudrollen och det är sällan huvudrollen har sjal genom hela pjäsen och så kan jag inte dansa på grund av benoperationerna och faktumet att jag blir lätt så utmattad, sångerska kan jag inte heller bli då operationen i somras har påverkat mina lungor och diafragman såpass att det är svårt för mig att hålla ut toner ordentligt m.m. snacka om att min dröm gick rakt åt helvete..

En annan grej som alltid har funnits som ett drömyrke är typ, polis eller nån sorts utredare eller spion eller nåt annat sånt där häftigt eller att sysssla med rättsmedicin eller liknande då jag gillar att lista ut saker, men har aldrig trott på att jag skulle klara av att bli något liknande så det har jag lagt på hyllan och får istället lista ut varför pappa är sen hem eller vad det är för ljud utanför mitt fönster....

skulle jag börja arbeta nu så skulle väl det bli typ kassabiträde nånstannns eller nåt kontorsarbete så jag slipper anstränga mig. Har velat arbeta som assistent men frågan är om jag kan hålla reda på allt och VÅGA ringa runt om det behövs.. 

Hoppas detta räcker som svar!? 

Kram!

Jennie frågar:
vill du leka nästa torsdag? Typ spela lite ds? Kolla film och bara chilla lite?

Rebecca svarar:
Det vill jag verkligen! :)

Anonym frågar:
är du inte rädd för att lämna alla som älskar dig? för vad jag vet är du inte direkt rädd för döden

Rebecca Svarar:
Jag är inte "rädd" för att lämna dem, men jag känner stor skuld för att det ska bli sorgsna, jag tycker synd om dem, jag kommer ju inte känna sorgen eftersom det är jag som då e död. Och jag tror ju att vi kommer att ses igen.

Anonym frågar:
Kan din cancer botas? eller vad kommer nu att hända?

Rebecca Svarar:
Då jag har fått de mediciner som man vet fungerar på min sorts cancer så finns det inte så mycket att göra när den kommit tillbaka hela tiden, den minskade ju av strålningen vilket var ett mirakel typ men den försvann ju inte helt och så ont jag fick  i halsen  då slemhinnorna i strålområdet blev infekterade så slutade vi ju även med den.

Nu får jag bara massa smärtstillanden och får hålla tummarna för att ett under ska ske eller att för att den skall växa långsamt innan detn blir så stor att jag dör. 

det låter hemskt jag vet, men det är det ju, det är därför jag försöker leva i nuet dom dagar jag har ork och tar livet en vecka åt gången typ. Förutom Englandresan så har jag inte planerat något efter tisdagen då jag ska te östra.

Anonym frågar:
Är inte en del av sanningen att du ville ha en paus i förhållandet för att någon annan visat intresse? Är det då helt rättvist att lägga hela skulden på Dennis?

Rebecca Svarar:
Visst är det sant att jag ville ta "paus", Och det var en annan som visade intresse, jag sa att det berodde på det men det var bara ett sammanträffade att det hände, Anledningen till att jag bad om pausen handlade egentligen om min sjukdom, Jag såg hur mycket det påverkade Dennis och när det blev värre igen så klarade jag inte av att säga att jag redan då hade insett att jag kanske inte kommer kunna överleva cancern, vilket vi vet till typ 90 procent med säkerhet nu. Och Istället för att säga sanningen och be honom att stanna hos mig och hjälpa mig kämpa så stötte jag bort honom, när jag sedan några dagar senare insåg att jag skulle be honom stanna så sa han att det var slut. 
Jag har aldrig velat lägga hela skulden på honom. eller jo till en viss del ville jag skylla ifrån mig.
den förste oktober, på kvällen, på lekplatsen är mitt värsta minne, jag skulle göra vad som hellst för att ändra mina ord där, då det var då jag bad om en paus. Jag tänker på det varje dag och jag hatar ärligt talat mig själv så mycket för det ögonblicket. jag har försökt förklara och prata med honom och till och med skickat brev men han tror mig ändå inte, det kan jag väl kanske förstå att han inte gör vem fan skulle lita på mig? 

MEN KOM IHÅG ATT JAG VILLE INTE TA PAUSEN FÖR ATT NÅGON ANNAN VISAT INTRESSE! Det var bara en idiotisk bortförklaring för att jag inte ville låta Dennis utstå mer av min sjukdom för han är värd så mycket bättre än så, än mig.

Amanda frågar:
Varför använder du sjal? (Förlåt om det var personligt, men jag undrar så!)

Rebecca svarar:
Jag använder sjal för att jag Skäms över hur min haka ser ut, då första Tumören satt i underkäkbenet gjorde dom om nästan hela underkäken med ben dom kapat av och format från mitt vadben, så tumören var så pass stor så var dom tvunden att byta ut en del av huden, och den "hudlappen" som först inte hade läkt ordentligt på grun av strålning, bytte dum ut igen, den första var från handleden, men denna var från benet, och för att vara säkra på att det inte skulle hända samma sak igen tog dom en lite större bit. Det är inte så att jag ser ut som ett monster men jag skäms så väldans mycket att endast dom som jobbar på sjukhuset och mina närmsta "får" se mig utan. 
Det är inte så att jag använder sjalen nånting när jag är hemma utan jag tar på den, liksom peruken när jag går ut eller om jag eller någon i familjen vill ta en bild på mig.

Elisabet Roslund frågar:

Anonym frågar:
Varför tod det slut mellan dig och Dennis?

Rebecca Svarar:
Han gjorde slut, Varför Han gjorde det vet jag ej men det är något som han får välja att berätta när han känner att han vill det. 
För att inte ni skall tro saker så skall jag säga att jag inte är på något sätt arg på Dennis, och jag tror inte heller att Dennis ville såra mig när han gjorde slut utan att det är han som har sin anledning, jag är däremot ledsen över det, och förr sa jag att jag kommit över det (Det har jag inte, jag lurade mig själv att tänka annat för jag inte ville känna sorgen mer) och jag har även sagt att han sårade mig för mycket för att jag skulle kunna lita på och älska honom igen, men det är inte heller sant då jag skulle kunna göra nästan vad som helst för att få honom tillbaka! 

Stefan L frågar:
Coca cola eller pepsi, vilken föredrar du?

Rebecca svarar:
Jag föredrar Coca Cola, det ska vara det äkta (y)

Stefan L Frågar:
1.. Hur fungerar detta? Postar vi frågorna här eller?

Rebecca Svarar:
1.. Man kan skriva frågorna antingen som en kommentar på det senaste inlägget eller på min mail [email protected], kom ihåg at man får vara anonym om det du ber om snarare är råd om t.ex. kärlek och vänskap m.m.

Hej! detta får bli allra första inlägget, denna bloggen är till för alla er som har frågor om vad som helst, härlek, historia vad det mest köpta godiset är med mera, också får ni be om råd om ni har några eventuella problem eller bara vill skriva av er till någon, 

Ni kan maila : [email protected] (ta inte mailen seriöst, jag var ung och dum) 
eller så skriver ni helt enkelt en kommentar vilket är enklare, 
svaren publicerar jag någon dag senare, och ni får Absolut vara Anonyma om ni vill det. 

Kramar Från Rebecca!